Konstmuseet Tennispalatset

JAPAN POP

Manga och nutidskonst

Manga, det vill säga japanska serier, har de senaste åren inspirerat västerländska serietecknare, modeskapare, nutidskonstnärer och miljontals vanliga läsare. Man möter de storögda japanska gestalterna på T-skjortor, i videospel och på skivomslag – eller på konstmuseet.

Tennispalatset digra utställningshelhet Japan Pop presenterar för första gången i Finland manga som ett kulturfenomen. Helheten består av två utställningar, av vilka den ena fokuserar på manga; dess historiska rötter och dagens serier. Den andra utställningen presenterar för sin del en rad välkända japanska nutidskonstnärer som förenas av att de tillbringat sin barndom och ungdom i mangakulturen.

Nedre våningens mangautställning Från Hokusai till Dragon Ball visar ett urval av de mest intressanta tecknarnas nutidsmanga i original och lyfter fram den japanska seriens många stilar. Parallellt med dem ser vi träsnitt av Hokusai och andra gamla mästare. Utställningen och dess kringprogram presenterar beundrarkulturen som väsentligt hör till manga, till exempel cosplay-kläderna. Kringprogrammet bjuder också på möjligheter för besökarna att själva teckna manga, lyssna på föreläsningar om japansk nutidskultur eller sjunga karaoke.

Populär- och högkulturen möts i övre våningen, där vi ser konst i anknytning till Neo-Pop-riktningen ur tysken Thomas Olbrichts samling. Tio konstnärer deltar, bland dem Yoshitomo Nara, Mariko Mori och Takashi Murakami, som hör till den internationerlla nutidskonstens superstjärnor.

Utställningen Från Hokusai till Dragon Ball är producerad av Östasiatiska Museet i Stockholm. Presentationen av Olbricht samling är en del av NRW@fi-temaåret(www.nrw.fi).

MANGA: FRÅN HOKUSAI TILL DRAGON BALL

Tennispalatsets mangautställning presenterar en unik grafisk konstform, livsstil och företeelse: den japanska serien. Urvalet omfattar original av tio japanska tecknare. Utställningen belyser även mangas rötter med hjälp av träsnitt av gamla japanska mästare och ger därmed en bild av den historiska bakgrunden till dagens seriekultur. Arbeten av finländska mangatecknare visas även.

I Japan är manga samtidigt såväl ambitiös konst som framgångsrik massindustri. Varje tidningskiosk säljer serier och de läses i metron, på kaféer och i parker – överallt där människor rör sig. Närmare 40 % av alla tryckalster i Japan är manga, och både barn och vuxna läser dem. Manga behandlar olika ämnessfärer och görs i olika syften. Med hjälp av serierna kan man även lära sig saker om allt från matlagning till golf och från ekonomi till det japanska språket.

Utställningen tar avstamp i träsnitt av bl.a. Hokusai, Kunisada och Harunobu. Ordet manga myntades ursprungligen av Katsushika Hokusai (1760–1849), som använde det för att beskriva sin lekfulla svartvita skisser. Utställningen presenterar även en mangabok i original av Hokusai och en digital version som publiken kan bläddra i på en pekskärm.

I utställningen ingår serieoriginal av tio kända japanska konstnärer som representerar olika stilarter inom manga. Akira Toriyama, Eiichiro Oda och Masahsi Kishimoto tecknar manga för pojkar, medan Arina Tanemura, Megumi Mizusawa, Machiko Satonaka, Riyoko Ikeda och Keiko Takemiya riktar sig till flickor. Baron Yoshimoto, en av de bästa kända skaparna av realistisk manga, deltar med några original, likaså vuxenmangatecknaren Hikaru Yuzuki. Särskilt aktuella bland utställningskonstnärerna är Dragon Balls tecknare Akira Toriyama och upphovsmannen till Time Stranger Kyoko Arina Tanemura samt One Pieces Eiichiro Oda, vilkas serier nyligen kommit ut också på finska.

Också i Finland tecknar man i mangastilen, det vill säga med stilmässiga och ibland också innehållsmåssiga intryck från de japanska serierna. Utställningen har följaktligen kompletterats med en unik helhet som koncentre3rats på finländsk manga. Sex finländska tecknare ingår i urvalet.

Utställningen handlar inte enbart om japanska serier utan också om den japanska kulturen i vidare bemärkelse, utgående från manga. I ett japanskt metrotåg manga chikatetsu, som byggts in i utställningen, kan besökarna i autentisk miljö läsa manga på japanska och i översättning till andra språk. Kringprogrammet belyser också olika aspekter av den japanska kulturen och fördjupar utställningsupplevelsen.

Som kringmaterial till utställningen publicerar konstmuseet en Manga ABC, ett pedagogiskt infopaket om manga på 100 sidor. För det grafiska uttrycket svarar Nene Tsuboi.

Utställningen Från Hokusai till Dragon Ball har producerats av Östasiatiska Museet i Stockholm.

10 NUTIDSKONSTNÄRER

Helheten Japan Pop består av två utställningar, den ena om manga, den andra med verk av tio nutidskonstnärer ur Thomas Olbrichts samling. De flesta konstnärerna är födda på 1960- och 1970-talen och uppvuxna i ett samhälle som präglats av mangas (serier) och animes (animationer) enorma popularitet, men även av ständigt ökande konsumtionshysteri och mediernas allt större betydelse.

Utställningskonstnärerna är Jun Hasegawa, Makiko Kudo, Masahiko Kuwahara, Shintaro Miyake, Mariko Mori, Yasumasa Morimura, Takashi Murakami, Yoshitomo Nara, Hiroshi Sugito och Aya Takano.

Influenserna från serier och animationsfilmer syns på många sätt i utställningsverken. Ett seriemässigt, tvådimensionellt och stiliserande uttryck är naturligt för många av konstnärerna. De lustiga och söta, men också underliga och aggressiva gestalterna ser ut att ha slungats in i bilderna direkt från mangas värld. Ser man närmare efter, innehåller de skenbart muntra och pop-betonade verken emellertid en hel del ironi, revolt och kritik. Sin beskärda del får inte bara kawai-kulturen med sin idealisering av det gulliga utan också de negativa utslagen av konsumtionssamhället och den standardiserade skönhetsuppfattningen.

Utställningskonstnärerna hör till Neo-Pop-riktningen som fick sin början på 1980-talet i Japan. Deras konst vänder sig till den unga ”bildskärmsgenerationen”, ungdomar som trivs bland serier, animationer och i datorspelens virtuella värld. Takashi Murakami och Yoshitomo Nara, den japanska nutidskonstens klaraste stjärnor, är mycket populära bland ungdomen i sitt hemland. De har blivit närmast kultgestalter och deras bildvärld lever också utanför gallerierna och museerna. Kringprodukter och krimskrams för fansen består av allt från dekaler och musmattor till t-skjortor och mjukisdockor.

Även i väst ser man numera allt oftare japansk nutidskonst. En av dem som förtrollats av den japanska Neo-Pop-riktningen är Thomas Olbricht. Han är en av de främsta samlarna av nutidskonst i Tyskland och utställningsverken kommer huvudsakligen från hans samling. Olbricht, som sedan 1985 varit en passionerad konstsamlare, har sagt att han är mest intresserad av det som han inte själv helt kan förstå, konst som förvirrar och provocerar. Pop-variationerna i den japanska nutidskonsten är för samlaren – och också för den västerländska publiken – just sådan konst, en fascinerande blandning av främmande och bekant.

Utställningen kompletteras av en katalog med en essä av doktor Margrit Brehm. För layouten svarar Maria Appelberg. Utställningen ingår i NRW@fi-temaåret och den har fått stöd av deltstaten Nordrhein-Wetsfalens kulturministerium samt undervisningsministeriet.

Japan Pop-utställningshelhetens samarbetspartner är Helsingin Sanomat. För utställningsarkitekturen svarar Tuomas Toivonen.

Guidningar: Gratis guidning på finska onsdagar kl. 18, lördagar och söndagar kl. 14; på svenska 1 och 3 söndagen i månaden kl. 15. Övrig guidebokning tfn (09) 310 87003.