| |  |
 |
 |
| konstnär |
Ville Vallgren (1855 - 1940)
|
|
|
|
|
|
|
karta | Havis Amandas plats; Salutorget, Gardesstaden |
|
|
| |
|
|
|
|
Havis Amanda, på finska även familjärt kallad Manta, blev färdig redan 1906 i Paris, men restes på sin plats som fontänskulptur först 1908. Fontänhelheten med Havis Amanda på toppen, avtäcktes 20.9.1908. Havis Amanda omges av vattensprutande fiskar och sjölejon, och har svajande sjögräs under fötterna. Skulpturernas material är brons och fontänen är av röd granit från Vehmaa. Fontänskulpturen är 5 meter hög.
Havis Amanda hör till Ville Vallgrens parisiskt charmfulla l'art nouveau-skulpturer. Fastän den är en monumentalskulptur har den samma känslighet som Vallgrens miniatyrskulpturer. Vallgren berättade att parisborna också var intresserade av att anskaffa skulpturen och ville pryda Paris gatubild med denne. Men bildkonstnären hade svarat att Havis Amanda var avsedd för Helsingfors.
Skulpturen var till en början också känd som sjöjungfrun eller sjönymfen men fick snabbt namnet Havis Amanda. I de finskspråkiga tidningarna kallades hon också bl.a. Haaviston Manta och Kaivo-Manta, senare dock endast Manta. Enligt Vallgren är Havis Amanda en sjönymf som stigit upp ur havet, hon symboliserar Helsingfors och stadens födelse.
Ville Vallgren arbetade med sina Havis Amanda-skulpturer i ateljén i Paris. Modellen till den Havis Amanda som restes på Salutorget var den 19-åriga parisiskan Mademoiselle Marcelle Delquini, och modell till "Lilla Havis Amanda" i Borgå museum var Mademoiselle Leonie Tavier från Paris, också hon 19 år gammal. (Uppgiften är från Ville Vallgrens brev till museiföreningen i Borgå 1906).
Havis Amanda fick till en början skarp kritik särskilt av stadens damer som upplevde hennes nakenhet och behagfulla posé som förolämpande. Småningom blev skulpturen populär bland helsingforsborna och har genom årtiondena fungerat som samlingspunkt vid olika festligheter och jippon. Speciellt under Första Maj har Havis Amanda en stor betydelse. Vallborgs ritualer och festligheter var från början endast koncentrerade på den första dagen i maj. På fotografier från 1930-talet kan man se folk som samlats kring fontänen med ballonger för att fira Första Maj. Det berättas att Havis Amanda fick sin egen mössa på huvudet av enstaka festande studenter redan under 1920-talet.
Havis Amandas tvättning och ceremonin med studentmössan har blivit en tradition som samlar allt fler folk kring Salutorget. Ännu under 1970-talet fick Havis Amanda sin mössa vid midnatt, natten före första maj. Då folksamlingen växte ändrade man tidtabellen så att evenemanget började kl. 18. Nuförtiden är det Helsingfors högskolors studentkårer som turas om att organisera jippot. I början av 1990-talet blev det, av säkerthetsskäl, förbjudet att kliva på statyn så för att fortsätta traditionen använder studenterna nu en lyftkran för att nå Havis Amanda.
©
Upphovsrättens innehavare
© Helsingfors stads konstmuseum
WWW: Lasipalatsin Mediakeskus Oy,
Flammable Solutions Oy 2001
|
|
|
|
|
